Lennart Arnstads bostadsblogg

Visserligen är jag lite jävig som chefredaktör för en tidning som riktar sig till bostadsrättsföreningars styrelser - Bo bättre.

Men jag är bestämd motståndare till att kommunen säljer sitt bestånd av allmännyttiga kulturhus, de som så ömsint förvaltas av Stadsholmen, dotterbolag till Svenska Bostäder.
Hittills har även borgerliga styren i staden faktiskt bevarat just dem i stadens ägo - bra!

När Svenska Bostäder fått in intresseanmälningar för att bilda bostadsrätt gäller nära hälften hus i Stadsholmen, enligt en artikel i SvD.
Hittills handlar det om 646 lägenheter i äldre hus som kan bli bostadsrätt.
Det är, anser jag, helt fel att ombilda dessa kulturhistoriskt intressanta lägenheter och göra dem till brickor i ett huvudstadens eget krassa Monopol-spel.

Fakta ur SvD:s artikel:
AB Stadsholmen bildades 1934 av Samfundet S:t Erik för att hejda rivningen av äldre hus i Gamla Stan. 1967 såldes aktierna i Stadsholmen till Stockholm Stad. Vid årsskiftet ingick 258 fastigheter med 1650 lägenheter och 692 lokaler.

Hittills har Svenska bostäder fått in intresseanmälningar från hyresgäster i 135 bostadsrättsföreningar. 57 av dessa föreningar, 42 procent, gäller fastigheter som ägs av Stadsholmen.

–Det är väldigt många i Stadsholmen. Hela Åsöberget har lämnats in som en förening. Och många fastigheter i Gamla stan, säger Hanna Lovén, förvaltningsekonom på Svenska bostäder, till SvD.
Anmälningar har också kommit in från föreningar på bland annat Djurgården, Fjällgatan och Skinnarviksberget på Södermalm.

Även om det svider i plånböckerna för vissa tycker jag att utförsäljningen ska stoppas - eller regleras stenhårt. Vilket det ändå finns visst hopp om, enligt vad jag erfar.
Läs mer om hoten mot kulturhusen i SvD

Den svenska fastighetsmäklarbranschens omsättning ökade från 5,1 miljarder kronor år 2004 till 6,1 miljarder år 2005.
Dessa imponerande siffor redovisar Mäklarsamfundet. En miljard i ökning: 1 000 000 000 kronor. Och säkert fortsatte miljardkurvan upp även i fjol.

Den 31 december 2006 hade den statliga tillsynsmyndigheten - Fastighetsmäklarnämnden, FMN - 5 908 registrerade fastighetsmäklare varav 76 är hyresförmedlare.
I branschen arbetar också fastighetsmäklarassistenter, administrativa medarbetare, marknadsförare etc.
Under de senaste åren har allt fler studenter sökt sig till högskolornas fastighetsmäklarutbildningar.
Det är alltså inte bara fastighetssäljarna som ser frestande miljoner torna upp sig. Även mäklarna vill ha sin rejäla bit av kakan - och allt fler unga drömmer därför om att bli mäklare. Kanske ett drömyrke i stil med att bli t ex programledare i tv. Eller rentav såpa-skådis…

Svenskar vill helst bo i äldre hus med högt i tak. En lägenhet från 1920 kostar i genomsnitt 16 procent mer än en lägenhet från 1940 eller senare.
Detta visar en uppsats av Henrik Dennerheim, Handelshögskolan i Stockholm, refererad i SvD Ekonomi 24.

Den som vill höja värdet på sitt boende bör renovera kök och badrum eller installera balkong och kakelugn. Detta har jag faktiskt själv konstaterat i en artikel med samma tema i Privata Affärer, grundad på samtal med erfarna mäklare.

En nyrenoverad lägenhet kostar, enligt Dennerheim, 10 procent mer än den genomsnittliga lägenheten. En fungerande eldstad höjer värdet med 8 procent och en balkong med 7 procent.
Dock ska man vara försiktigt, menar jag. En balkong kan bli dyr att bygga och höjer inte värdet lika mycket. Likaså kan både kök och badrum bli “felrenoverade” och snarast sänka priset, i köparnas ögon.

Att ha en låg månadsavgift gör tveklöst lägenheten mer attraktiv. Skulle avgiften stiga med 10 procent tar det bort 2,6 procent av slutpriset. Enligt Dennerheim ökar avgiftens betydelse med lägenhetens storlek upp till fyrarumslägenheter. Extra rum är också bra för värdet.

Värdehöjarna: Nyrenoverat +10%, utsikt +7%, sjöutsikt +25-30%, balkong +7%, kakelugn + 8 %, byggår före 1920 +16%.
Värdesänkarna: 10 procents högre avgift -2,6%, trafikerad gata -5%. 



Trots högre räntor tänker en fjärdedel av svenskarna ansöka om nya lån under 2007.
Det visar en ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Länsförsäkringar.
Hälften procent anger dock att de inte tänker söka nya lån medan 24 procent är osäkra.

Suget eftet lån består alltså, trots att räntorna väntas stiga, enligt expertisen. Även om höjningen troligen inte blir så stor och sker i långsam takt.

Att låna till boendet är den största dragaren i lånekarusellen. 40 procent av “nylånarna” uppger att de ska använda pengarna för att investera i en bostad.
32 procent säger att de tänker renovera en bostad, men 28 procent tänker satsa på bil, båt eller motorcykel.
Bara 10 procent kommer att använda pengarna för att studera.

Bostadsminister Mats Odell (kd) - som jag intervjuade för några veckor sedan för marsutgåvan av min tidning Bo bättre - deltog med liv och lust när HSB:s nya tidning “Hemma i HSB” (se även inslaget här under!) lanserades.

Odell avslöjade, rasande roligt utfrågad av härliga skådespelerskan Pia Johansson, att han gått i borgen för två av sina barn när de köpte bostadsrätter. Trots att just borgensåtaganden kan vara rätt jobbiga och ofta avrådes - “borgen är sorgen”, som det brukar heta.
Den som går i borgen blir ju skyldig att betala alla skulder om något går snett längre fram. Oavsett hur överens man var den dag borgen genomfördes…
Men Odell litar på sina barn! Vackert.

Kvällens festligaste var dock Pias avslöjande av hur hennes ömma Umeå-moder ringde till dåvarande bostadsministern Hans Gustafsson (s) - och kom fram genom att gåtfullt hävda att “det gäller en personlig sak enbart mellan mig och ministern”. Och med den därvid lite skärrade Gustafsson i luren frågade varför inte dottern Pia, då till nöds-sovandes i teaterloger, inte fick en riktig bostad!

Så kul kan man ha när en ny tidning presenteras. En tidning som, för övrigt är lugn, trygg, tillförlitlig, informativ, rådgivande, snygg-layoutad och god - precis som HSB-rörelsen är som välkänt varumärke i denna bostädernas nykommersiella tidevarv. Lite FÖR slätkammad, kanske.
Första numret till HSB:s över halvmiljonen medlemmar - med många lokala utgåvor till föreningarna - är sålunda fritt från politiska utspel och nyhetsmässiga avslöjanden, liknande dem som finns i hyresgästernas nya och mera fräsigt barrikad-stridande “Hem & Hyra”.

Två nya bostadstidningar på två dagar. Varmt välkomna!
Kolla själv Hemma i HSB, klicka här!

På måndagen var jag inbjuden till festlig lansering av Hyresgästföreningens nya medlemstidning “Hem & Hyra” på Café Umbra på Södermalm
Och i dag presenterar HSB sin tidning “Hemma i HSB” vid ett jippo som visserligen äger rum på krogen “Grodan” men som förhoppningsvis icke har några grodor i spalterna…

TVÅ nya friska svenska bostadstidningar på en gång, alltså. Bravo!
De ersätter avsomnade “Vår Bostad” och inriktar sig mycket tydligt på sina - trots viss ideologisk gemenskap - så olika organisationer.

“Hem & Hyra” (550 000 i upplaga, 32 lokala editioner!) har jag nu läst. Lite ojämn. Men med ett par toppar: genomgången av allmännytta till salu. Gediget. 20 kommuner är på gång i utförsäljning, inte bara Stockholm, alltså.
Undersökningen som avslöjar invandrarnas svårigheter - “Byt namn så får du bostad” - är också bra.
Däremot känns grannfejdandet om ludd i tvättmaskinen lite tjatigt, nyhetsmässigt.

Kolumnisten Anneli Jordahl, som ställde sig i Stockholms stads bostadskö 1980, klagar över dess ändlöshet. Inte sant, trots nästan 190 000 köande. Typiskt myt-gnäll.
Kön funkar ju (relativt) bra i dag, jag står där själv och saknar inte erbjudanden. Man kan få lägenhet nästan direkt, om man godtar hus en bit utanför tullarna.
Rättvist, utan svarta stålar.
Faktum: om Anneli behållit sin plats i kön - och inte slarvat bort den - skulle hon i dag stått FÖRST och kunnat få hyreslya i Gamla stan, t ex (blott två personer, först i kön, har i dag har stått kvar sedan 1980!).
I dag bor Jordahl i bostadsrätt i Bagarmossen som tidningen påstår ligger utanför Stockholm. Fast Bagis tillhör upplysningsvis också Stockholm, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, i Söderort. Allt är inte city i bostadsvärlden…
Dock är mitt omdöme:
En MYCKET välbehövlig tidning! Inte minst på dagens krassa bo-marknad.

Kolla själv Hem & Hyra, klicka här!

Jag har arbetat mycket med Stockholms stads bostadsbyggande de senaste åren - på uppdrag av stadens stadsbyggnads- och exploateringskontor.

Min uppgift är att berätta om alla de bostadsprojekt som är på gång. 250 av dem har jag redan skrivit om i boken “Stockholm Bygger 2006″.
Nu kommer ännu fler bostäder (15 000 utlovas av nya politiska styret) i ännu fler nya spännande områden. Vilket ska visas i en del kommande bra lokala utställningar; närmast i Lindhagen på nordvästra Kungsholmen, som jag personligen tror kommer att bli stans nya heta inneområde.

Befolkningen ska fördubblas i denna faktiskt rätt okända industridel av Stockholms innerstad, ner mot Hornsbergs Strand vid Ulvsundasjön, som är en vacker del av Mälaren. Visserligen med Essingeleden brakande rätt igenom, vilket dock inte ska hindra förnyelsen
Det jag gillar skarpt är att det allra mest spektakulära huset - en 24 våningar hög spänstig bostadsskrapa direkt vid stranden - förvånansvärt nog blir hyreshus, förvaltat av kommunala Familjebostäder.
Det är minsann inte vanligt att bästa bo-lägena vid kajkanterna går till hyresfolket!

Närmast ska allt presenteras i en utställning som startar en bit in i februari och som ger alla huvudstans invånare chans att bekanta sig med de bostadshus som ska växa upp, inte minst längs den nya esplanaden, Lindhagensgatan, som hittills varit rätt ogästvänlig.
Nu blir den ett härligt grönstråk rätt in i en ny spännande del av den underbara huvudstad som ständigt förnyas och förvandlas.
Kul!

De flesta som köper en bostad bor med vinst. Rejäl vinst.
Ofta flera tusen kronor varje månad.
Detta framgår av en undersökning utförd av Värderingsdata på uppdrag av fastighetsmäklarbyrån Bjurfors.
Jag medverkar i undersökningen (klicka fram PDF-filen nedan!) med en kommentar - och anser att dessa fakta ger ytterligare glans åt en guldkantad bostadsmarknad.

Värderingsdata har under en femårsperiod, år 2001 till och med år 2006, jämfört boendekostnaderna med den aktuella värdestegringen för fem olika typer av bostäder på lika många orter i Sverige: en bostadsrätt på Östermalm i Stockholm, en bostadsrätt i Linnéstaden i Göteborg, en villa i Limhamn i Malmö, en villa i Hultsfred och ett radhus i Umeå.
-För bostadsrätterna har vi utgått från normala månadsavgifter samt räntekostnader för bostaden och för småhusen har vi schablonmässigt beräknat direkta kostnader för bland annat uppvärmning, VA, sophämtning, försäkringar och fastighetsskatt tillsammans med räntekostnader, säger Berndt Ringdahl, VD för Värderingsdata.

NÄSTAN ALLA VINNER
Värdeökningen har varit mellan 23 procent (villan i Hultsfred) och 91 procent (bostadsrätten i Linnéstaden). I fyra av fallen har värdeökningen varit större, eller till och med betydligt större, än vad boendekostnaderna varit under samma period. Man har alltså bott med vinst.

Bostadsrättsinnehavaren på Östermalm är i kronor den största vinnaren av alla i analysen (en vinst på 702 000 kr!) följt av bostadsrättsägaren i Linnéstaden (309 000 kr), villaägaren i Limhamn (325 000) och radhusägaren i Umeå (293 000 kr. Det är endast när det gäller villan i Hultsfred som värdeökningen på bostaden inte varit tillräckligt stor för att täcka boendekostnaderna (här tappas 171 000 kr).
Klicka här för att komma till Värderingsdatas undersökning!

De kommunala bostadsbolagens fastigheter ska säljas ut och ombildas till bostadsrätter.
Det är den nya regeringens klara politik.

Men många av lägenheterna ligger i miljonprogramshus i dåligt skick, i ytterområden, visar nya rapporter. 700 000 lägenheter från 1960-talet måste renoveras.
Detta blir dyrt för nya bostadsrättföreningar och är en av förklaringarna till varför de flesta ombildningarna sker enbart i attraktiva områden, där man direkt ser ett gott privatekonomiskt utfall. Oavsett husens skick.
Upprustningen kan annars bli en dyr affär för framtida bostadsrättsföreningar. Stambyten, PCB-sanering och nya hissar måste ordnas. Dessutom är betongen ofta i dåligt skick.
Enligt Boverket bör renoveringstakten tredubblas jämfört med idag, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion.
På grund av de stora renoveringsbehoven kan situationen bli svårhanterlig och Hyresgästföreningen, som givetvis är emot ombildningarna, manar till försiktighet.

46 procent av de svenska bostadsköparna är rädda för att den nya villan/lägenheten ska vara drabbad av dolda fel som säljaren inte informerat om.
20 procent är skrajsna för att räntorna ska gå upp och fördyra boendet.

Detta framgår av en enkät utförd av fastighetsmäklaren ERA och som refereras i Dagens Nyheter.
Mest skrämda av kommande räntehöjningar är unga som lånat mycket, givetvis. Allra räddast är man i Västra Götaland, kanske beroende på att priserna i bl a Göteborg stiigt kraftigt.
16 procent är rädda för att de betalat för mycket för bostaden, 13 procent är oroliga för att inte trivas med grannarna - och en futtig procent är rädd för att hamna i bostadsrättsföreningens styrelse!

« Previous entries