Lennart Arnstads bostadsblogg

Nu är det klart för inflyttning i Sveriges första superisolerade flerbostadshus - som jag även har med som ypperligt exempel på prisvärt bostadsbyggande i min bok “Bygg billigare och bo bättre”.
Karlstads högsta bostadshus - det tolv våningar höga Seglet på Orrholmen - innehåller 44 allmännyttiga (Karlstads Bostads AB) hyreslägenheter och har byggts med ett nytt koncept; huset blir extremt energieffektivt. Ett så kallat passivhus.

Under normala förhållanden krävs ingen uppvärmning alls. Det är möjligt tack vare bland annat 45 cm tjock väggisolering, energifönster och ett eget ventilationssystem i varje lägenhet.
Dessutom är det låga hyror!
Genomsnittlig hyresnivå för lägenheterna är 1 150 kr/kvm/år vilket motsvarar 4 850 kr/mån för en tvårumslägenhet samt 6 800 kr/månad för en trea.
Uthyrningen påbörjades efter semestern 2006. Samtliga lägenheter tecknades rekordsnabbt. Givetvis!
Klicka här och läs mer om huset i Byggkostnadsforums artikel

Genom att tänka i nya banor kan byggföretagen pressa byggkostnaderna rejält - och därmed också skapa billigare boenden.
Det bevisas nu även i Uppsala, där Upsala Nya Tidning skriver om precis de nya metoder jag tar upp i boken “Bygg billigare och bo bättre”.

Inom ett år ska studentlägenheterna på fältet vid Ekebymasten i Uppsala stå klara. När väggarna kommer på plats är kaklet redan kaklat, väggarna tapetserade, golven lagda och elen dragen - och allt är gjort i förväg, i fabrik i Piteå.
-Det är en väldigt effektiv byggmetod, säger Mats Andersson på byggföretaget Majklockan i Uppsala till UNT:s reporter Elin Sandow. Byggkostnaden sänks även genom att planlösningarna inte ändras mycket mellan de olika lägenheterna. Här har man två standardlägenheter, som ändå kan göras personliga.

Det började egentligen 2001. Mats Andersson hörde klagomål på att ingen byggde billigt i Uppsala. Tillsammans med några kolleger startade han byggföretaget Majklockan. Ett av deras mål är att bygga billigt men ändå bra.
Genom studentlägenhetsbygget i Flogsta har de nu tänkt visa att det går. En etta på 28 kvadratmeter kommer att kosta 2 700 kronor i månadshyra, en tvåa på 45 kvadratmeter 4 500 kronor.
Läs hela artikeln i UNT

Ensidig satsning på ägt boende leder till arbetslöshet. När hyresrätterna blir färre minskar även rörligheten på arbetsmarknaden.
Och de hyresrätter som finns gynnas inte särskilt mycket av sänkt fastighetsskatt.

Det hävdar Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen, som går till attack mot alliansregeringens bostadspolitik i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Hon anser att utförsäljning av hyreshus, framtida ägarlägenheter och ombildningar till bostadsrätter är stora kliv i försämringen.
Regeringens tal om att satsa på hyresboende ger Barbro Engman inte mycket för. En vanlig tvåa på 60 kvm får 27 kr lägre månadshyra, hävdar hon, medan villafolket tjänar tusenlappar och bostadsrätterna gynnas av både sänkt fastighetsskatt och slopad schhablonbeskattning.
Läs hela inlägget i SvD

På måndagen var jag inbjuden till festlig lansering av Hyresgästföreningens nya medlemstidning “Hem & Hyra” på Café Umbra på Södermalm
Och i dag presenterar HSB sin tidning “Hemma i HSB” vid ett jippo som visserligen äger rum på krogen “Grodan” men som förhoppningsvis icke har några grodor i spalterna…

TVÅ nya friska svenska bostadstidningar på en gång, alltså. Bravo!
De ersätter avsomnade “Vår Bostad” och inriktar sig mycket tydligt på sina - trots viss ideologisk gemenskap - så olika organisationer.

“Hem & Hyra” (550 000 i upplaga, 32 lokala editioner!) har jag nu läst. Lite ojämn. Men med ett par toppar: genomgången av allmännytta till salu. Gediget. 20 kommuner är på gång i utförsäljning, inte bara Stockholm, alltså.
Undersökningen som avslöjar invandrarnas svårigheter - “Byt namn så får du bostad” - är också bra.
Däremot känns grannfejdandet om ludd i tvättmaskinen lite tjatigt, nyhetsmässigt.

Kolumnisten Anneli Jordahl, som ställde sig i Stockholms stads bostadskö 1980, klagar över dess ändlöshet. Inte sant, trots nästan 190 000 köande. Typiskt myt-gnäll.
Kön funkar ju (relativt) bra i dag, jag står där själv och saknar inte erbjudanden. Man kan få lägenhet nästan direkt, om man godtar hus en bit utanför tullarna.
Rättvist, utan svarta stålar.
Faktum: om Anneli behållit sin plats i kön - och inte slarvat bort den - skulle hon i dag stått FÖRST och kunnat få hyreslya i Gamla stan, t ex (blott två personer, först i kön, har i dag har stått kvar sedan 1980!).
I dag bor Jordahl i bostadsrätt i Bagarmossen som tidningen påstår ligger utanför Stockholm. Fast Bagis tillhör upplysningsvis också Stockholm, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, i Söderort. Allt är inte city i bostadsvärlden…
Dock är mitt omdöme:
En MYCKET välbehövlig tidning! Inte minst på dagens krassa bo-marknad.

Kolla själv Hem & Hyra, klicka här!

Ju mindre allmännyttan - alltså det kommunala bostadsbolaget - är i en kommun, desto fler svaga hushåll måste just detta företag ta emot.
Det visar en kommande rapport från Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, utförd av Bengt Turner och Lena Magnusson och redovisad i nya numret av Sabos tidning Bofast.
Bengt Turner, en synnerligen kunnig bostadsprofessor som chefar för instituet, har länge varnat för just denna utveckling. Att Sverige är på väg att få en ny sorts “social housing”, liknade den som finns i t ex England.

Den här rapporten visar att det är tre gånger vanligare att de så kallade svaga grupperna - alltså invandrare, hushåll med problem och lite pengar - bor i det allmännyttiga bostadsbeståndet.
(Klicka här för att komma till Bofasts hemsida och se hela artikeln!)

Förhandlingarna om 2007 års hyror pågår ännu - och det ser ut att bli blygsamma höjningar. I runda slängar 1,5 procent upp hos de, enligt bruksvärdesprincipen, vägledande kommunala bostadsbolagen. Men för 500 000 av allmännyttans totalt 890 000 lägenheter har faktiskt - så här pass långt in på nyåret - ännu inga överenskommelser träffats, meddelar Fastighetstidningen.

Jag har följt dessa sega hyresgubbar vid förhandlingborden i många herrans år - och det vanliga är att bolagens krav till sist halveras. Sedan följer de privata värdarna efter, styrda av bruksvärdet.

Jag förordar att en mer varierad hyressättning måste komma för att luckra upp låsta positioner och ge hyresrätten en chans att växa och bli den eftertraktade boendeform den borde vara.
Läget bör spela in, liksom service och tilläggstjänster. En ny och rätt burgen senior-generation är säkert beredd att erlägga en tämligen rejäl hyra, bara man får ett bra och tryggt boende. Det är åtminstone jag själv…

Jag har arbetat mycket med Stockholms stads bostadsbyggande de senaste åren - på uppdrag av stadens stadsbyggnads- och exploateringskontor.

Min uppgift är att berätta om alla de bostadsprojekt som är på gång. 250 av dem har jag redan skrivit om i boken “Stockholm Bygger 2006″.
Nu kommer ännu fler bostäder (15 000 utlovas av nya politiska styret) i ännu fler nya spännande områden. Vilket ska visas i en del kommande bra lokala utställningar; närmast i Lindhagen på nordvästra Kungsholmen, som jag personligen tror kommer att bli stans nya heta inneområde.

Befolkningen ska fördubblas i denna faktiskt rätt okända industridel av Stockholms innerstad, ner mot Hornsbergs Strand vid Ulvsundasjön, som är en vacker del av Mälaren. Visserligen med Essingeleden brakande rätt igenom, vilket dock inte ska hindra förnyelsen
Det jag gillar skarpt är att det allra mest spektakulära huset - en 24 våningar hög spänstig bostadsskrapa direkt vid stranden - förvånansvärt nog blir hyreshus, förvaltat av kommunala Familjebostäder.
Det är minsann inte vanligt att bästa bo-lägena vid kajkanterna går till hyresfolket!

Närmast ska allt presenteras i en utställning som startar en bit in i februari och som ger alla huvudstans invånare chans att bekanta sig med de bostadshus som ska växa upp, inte minst längs den nya esplanaden, Lindhagensgatan, som hittills varit rätt ogästvänlig.
Nu blir den ett härligt grönstråk rätt in i en ny spännande del av den underbara huvudstad som ständigt förnyas och förvandlas.
Kul!

Privata värdar säger nej till handikappanpassning drygt fyra gånger oftare än kommunala bostadsbolag.
Det visar en genomgång av ansökningar som har fått avslag under de senaste fem åren i Stockholms stad, meddelar Svenska Dagbladet.
Det här tycker jag är ytterligare en anledning till att allmännyttan, de kommunala hyresbolagen, bör finnas kvar och vara starka som värdar i dessa utförsäljningens tidevarv.

Alla funktionshindrade har rätt till fri så kallad bostadsanpassning för att göra lägenheten - och även husens entréer - anpassade för det handikapp man drabbats av.
Varje år kommer omkring 6 000 ansökningar om handikappanpassning av bostäder in till Stockholms stad. Vanligast: borttagning av trösklar, automatiska dörröppnare och ledstänger.
De allra flesta ansökningar beviljas men 100 till 150 avslås varje år. Ofta beror det på att stadens handläggare anser att den sökande inte har tillräckliga skäl, men en del av avslagen beror på att fastighetsägaren inte ger sitt tillstånd.
Klicka här för att komma till SvD:s artikel, inkl reglerna för bidrag

Kan hyresrätten blir nästa statussymbol på bostadsmarknaden?
Frågan kom upp i det mycket intressanta rundabords-samtal om att göra bostadskarriär som byggföretaget NCC:s respekterade tidning Perspektiv arrangerade, under ledning av dess redaktör Ewa Thibaud.
Fick förmånen att deltaga tillsammans med Stockholms nya bostadsborgarråd Kristina Alvendal (m), bostadsforskaren Hans Lind och regionchefen Fredrik Arpe, NCC Boende.

Själv tror jag mycket på att exempelvis vi äldre, som kanske vill sälja villor och bostadsrätter (de nuvarande statussymbolerna i svenska miljonärsprogrammet), kan välja att flytta in i en hyreslägenhet med komfort och service. Gärna till högre hyra, bara man får något bra för slantarna.
Vem blir först av bostadsbolagen med att marknadsföra denna godbit. Allt är inte ägande som glimmar.
Okej, även bostadsrätter kan förnyas. Billigare och vettigare sådana för exempelvis ungdomar är redan på gång. Bra.
Läs hela samtalet i kommande nummer av Perspektiv!
Klicka här för att hitta rätt!

De kommunala bostadsbolagens fastigheter ska säljas ut och ombildas till bostadsrätter.
Det är den nya regeringens klara politik.

Men många av lägenheterna ligger i miljonprogramshus i dåligt skick, i ytterområden, visar nya rapporter. 700 000 lägenheter från 1960-talet måste renoveras.
Detta blir dyrt för nya bostadsrättföreningar och är en av förklaringarna till varför de flesta ombildningarna sker enbart i attraktiva områden, där man direkt ser ett gott privatekonomiskt utfall. Oavsett husens skick.
Upprustningen kan annars bli en dyr affär för framtida bostadsrättsföreningar. Stambyten, PCB-sanering och nya hissar måste ordnas. Dessutom är betongen ofta i dåligt skick.
Enligt Boverket bör renoveringstakten tredubblas jämfört med idag, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion.
På grund av de stora renoveringsbehoven kan situationen bli svårhanterlig och Hyresgästföreningen, som givetvis är emot ombildningarna, manar till försiktighet.

« Previous entries