Lennart Arnstads bostadsblogg

Den svenska fastighetsmäklarbranschens omsättning ökade från 5,1 miljarder kronor år 2004 till 6,1 miljarder år 2005.
Dessa imponerande siffor redovisar Mäklarsamfundet. En miljard i ökning: 1 000 000 000 kronor. Och säkert fortsatte miljardkurvan upp även i fjol.

Den 31 december 2006 hade den statliga tillsynsmyndigheten - Fastighetsmäklarnämnden, FMN - 5 908 registrerade fastighetsmäklare varav 76 är hyresförmedlare.
I branschen arbetar också fastighetsmäklarassistenter, administrativa medarbetare, marknadsförare etc.
Under de senaste åren har allt fler studenter sökt sig till högskolornas fastighetsmäklarutbildningar.
Det är alltså inte bara fastighetssäljarna som ser frestande miljoner torna upp sig. Även mäklarna vill ha sin rejäla bit av kakan - och allt fler unga drömmer därför om att bli mäklare. Kanske ett drömyrke i stil med att bli t ex programledare i tv. Eller rentav såpa-skådis…

Kors i taket - nu föreslår nya bostöds-slopande regeringen trots allt ett nytt investeringsstöd till bostäder. Dock endast till äldreboende, vilket givetvis är vällovligt - tycker en 67-åring bostadsjournalist med äldreboende i blick!

Stödet måste dock först prövas mot EU:s statsstödsregler. Det innebär att inget får betalas ut förrän Europeiska kommissionen sagt ja.
Det handlar om stöd till både ny- och ombyggnader av bostäder som utgör särskilt boende för äldre. De ska ha påbörjats under perioden 1 januari 2007 - 31 december 2011 och vara färdigställda inom två år.

Bidraget föreslås uppgå till 2 600 kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark för nybyggnad och 2 200 kronor för ombyggnad.
Investeringsstödet föreslås uppgå till 500 miljoner kronor för år 2007.
Läs mer på regeringens hemsida

Svenskar vill helst bo i äldre hus med högt i tak. En lägenhet från 1920 kostar i genomsnitt 16 procent mer än en lägenhet från 1940 eller senare.
Detta visar en uppsats av Henrik Dennerheim, Handelshögskolan i Stockholm, refererad i SvD Ekonomi 24.

Den som vill höja värdet på sitt boende bör renovera kök och badrum eller installera balkong och kakelugn. Detta har jag faktiskt själv konstaterat i en artikel med samma tema i Privata Affärer, grundad på samtal med erfarna mäklare.

En nyrenoverad lägenhet kostar, enligt Dennerheim, 10 procent mer än den genomsnittliga lägenheten. En fungerande eldstad höjer värdet med 8 procent och en balkong med 7 procent.
Dock ska man vara försiktigt, menar jag. En balkong kan bli dyr att bygga och höjer inte värdet lika mycket. Likaså kan både kök och badrum bli “felrenoverade” och snarast sänka priset, i köparnas ögon.

Att ha en låg månadsavgift gör tveklöst lägenheten mer attraktiv. Skulle avgiften stiga med 10 procent tar det bort 2,6 procent av slutpriset. Enligt Dennerheim ökar avgiftens betydelse med lägenhetens storlek upp till fyrarumslägenheter. Extra rum är också bra för värdet.

Värdehöjarna: Nyrenoverat +10%, utsikt +7%, sjöutsikt +25-30%, balkong +7%, kakelugn + 8 %, byggår före 1920 +16%.
Värdesänkarna: 10 procents högre avgift -2,6%, trafikerad gata -5%. 



Trots högre räntor tänker en fjärdedel av svenskarna ansöka om nya lån under 2007.
Det visar en ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Länsförsäkringar.
Hälften procent anger dock att de inte tänker söka nya lån medan 24 procent är osäkra.

Suget eftet lån består alltså, trots att räntorna väntas stiga, enligt expertisen. Även om höjningen troligen inte blir så stor och sker i långsam takt.

Att låna till boendet är den största dragaren i lånekarusellen. 40 procent av “nylånarna” uppger att de ska använda pengarna för att investera i en bostad.
32 procent säger att de tänker renovera en bostad, men 28 procent tänker satsa på bil, båt eller motorcykel.
Bara 10 procent kommer att använda pengarna för att studera.